ARGUMENT


Vår skrivelse till Stadsbyggnadsnämnden

Till Stadsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare 

Bromma den 18 juli 2016 

Angående: Beslut i Stadsbyggnadsnämnden den 18 augusti 2016 gällande Ulvsunda 1:1, Södra Västerled och Nyängsvägen. Skrivelse från föreningen ”Värna Trädgårdsstaden i Västerled” för distribution till Stadsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare. 

1. Inledning

Syftet med denna skrivelse, som är en avkortad version av skrivelsen insänd 4 juli, 2016 är att beskriva den markanvisade skogen och dess omgivningar för att underlätta Stadsbyggnadsnämndens beslut 18 augusti 2016. Denna skrivelse innefattar även en korrektion vad gäller avsnitt 7 om bostadsbyggandet i Stockholms stad i den redan inskickade versionen.

2. Sammanfattning

Stockholms stad och även Stockholms län behöver bygga nya bostäder. Samtidigt är det viktigt att dessa byggs uthålligt, med hänsyn till de redan boende och till rekreations-, kultur-, miljö-, hälso-, och infrastrukturvärden. Därför måste man noga väga nyttan av nya bostäder, en ekonomisk vinst för staden och för byggherrarna å ena sidan och de värden som går förlorade vid en byggnation å andra sidan.

Vi påvisar i denna skrivelse att om denna avvägning görs korrekt, bör det markanvisade skog s- området överhuvudtaget inte bebyggas alternativt bör ambitionen sänkas till ca 100 bostäder för att möjliggöra att en del av rekreations-, miljö-, hälso-, infrastruktur- samt Trädgårdssta- dens unika kulturvärde bevaras.

Om beslut att bebygga det markanvisade området med 200-300 nya bostäder fattas kommer hela Västerledsskogen i praktiken att försvinna. Att som i Exploateringsnämndens beslut från den 9 juni 2016 då prata om att man ska ”förstärka områdets gröna karaktär” och utveckla ”Västerledsgröna kvaliteter” utgör då en direkt osanning.

Då det finns ett antal starka skäl att avstå från att överhuvudtaget bebygga Västerledsskogen utmed södra Västerled vill föreningen Värna Trädgårdstaden i Västerled att Stadsbyggnadsnämnden så beslutar. Dessa skäl är:

  • Bromma har redan och kommer framöver bidra betydligt mer än sin ”andel” till nybyggnationen i Stockholm. De facto byggs det 2 gånger mer per capita i Bromma än i Stockholm i snitt. Även Stora Mossen-området har i allra högsta grad bidragit till byggandet. Genomförda och beslutade byggen i Stora Mossen (norra sidan Västerled) har redan adderat lika många bostäder som fanns där i början av 2000-talet!
  •  Västerledsskogen har ett mycket stort rekreationsvärde då den inte är ett isolerat litet grönområde utan en del av den större sammanhängande hundraåriga gamla tallskogen i Trädgårdsstaden som sträcker sig över Skidbacken, Nyängsparken, Storskogen, Ålstensskogen/Mälarparken och möjliggör långa skogspromenader, upptäcksfärder, hundrastning etc.
  •  Västerledsskogen är viktig för Trädgårdsstadens unika kulturvärde och bebyggelsemönster. Trädgårdsstaden har sedan i början på förra seklet när den anlades haft en genomtänkt ”ursprungsdetaljplan” där hus och tomter separerats av skog och naturmark. Skogen utmed södra Västerled är en viktig del i detta då den bl.a. avgränsar Trädgårdsstaden från Smalhusstaden så områdenas separata bebyggelsekaraktär framhävs. Stadsbyggnadskontoret har även själva i tidigare skrivelser gällande området betonat vikten av att bevara det för området typiska bebyggelsemönstret.
  •  Då skogen består av hundraårig gammal tallskog har den ett högt miljövärde, framförallt ur ekosystemtjänsteperspektiv, inte minst som spridningszon som främjar biologisk mångfald. Den är bl.a. en viktigt spridningszon, och till och med fortplantningszon, för fridlysta groddjur, däribland förmodligen den EU-skyddade jättesalamandern då ett av de största bestånden av jättesalamandern finns i Olovslundsdammen ca 100 meter från Västerledsskogen. Då jättesalamandern rör sig inom en radie av 1 km ligger hela skogsremsan inom jättesalamanderns potentiella habitat.
  •  Skog bidrar även med stora hälsovärden, både stressreduktion men framförallt som skyddsbarriär mot avgaser och vägpartiklar i luften. Just gammal tallskog bidrar extra effektivt till god luft kvalitet, som blir viktigare ju mer Västerledstrafiken ökar.
  •  Infrastrukturellt är Trädgårdsstaden redan mycket ansträngd med omfattande smittrafik på Västerled p.g.a. trafikkaoset vid Brommaplan. Det finns även redan idag en stor brist på skolplatser som inte kan bortses ifrån. Ytterligare 420 (300 planerade, 120 redan beslutade) lägenheter kommer medföra minst lika många skolbarn för vilka det inte finns skolplats och trafiksituationen på Västerled kommer leda till att trafiken tvingas ut på smågator med obefintliga trottoarer och dålig sikt. 

    Om man, trots det, rekommenderar att gå vidare med detaljplaneringen, vill föreningen Värna Trädgårdstaden i Västerled att detaljplaneringen ska uppfylla vissa förutsättningar för att möjliggöra att ett minimum av Trädgårdsstadens unika kulturvärde samt övriga värden bevaras; att detta framgår av Start-PM och att Stadsbyggnadsnämnden så beslutar.
  •  Ett krav i Start-PM bör vara att ett smalare sammanhållet promenadstråk behålls, därmed skulle en del av rekreationsvärdet kunna bevaras. Där så inte är möjligt p.g.a. skogsremsans bredd, som varierar 20-70 meter, bör dessa delar utgå ur detalj- planeringen. Detta gäller Västerled öster om Nyängsvägen samt utmed Nyängsvägen, och framförallt framför adresserna Nyängsvägen 110,112, 114 samt 98,102,104.
  •  För att bevara en del av kulturvärdet bör ett krav i Start-PM vara att de viktigaste bebyggelseprinciperna som karaktäriserar Trädgårdsstaden respekteras.

Det bör vara ett krav att bevara årsringsprincipen d.v.s. att separera bebyggelse från olika tidsperioder med en grön kil. Detta sammanfaller med promenadsstråkskravet ovan. Det vill säga genom att inte bebygga de smalaste delarna och bevara en smalare skogsremsa mellan de nya flerfamiljshusen och befintliga småhus kan man samtidigt värna rekreationsvärdet OCH ett viktigt kulturellt särdrag i Trädgårdsstaden.

Det bör vara ett krav att Trädgårdsstadens byggmönsterprincip respekteras vad gäller flerfamiljshusens placering (25 meter avstånd från befintliga småhus , långsida mot gatan) och proportioner (max 2.5 våningshus, 10-15 meter djupa, 15-20 meter långa).

  • För att möjliggöra att en del av miljövärdet bevaras bör det vara ett krav i Start-PM att en tillräckligt bred skogsremsa bevaras utmed hela sträckans längd för att den fortfarande ska tjäna som spridnings- och fortplantningszon för bl.a. fridlysta groddjur och eventuellt den EU-skyddade jättesalamandern. Dessutom, då det handlar om skog vars miljövärde redan är känt högt, bör det vara ett krav i Start-PM att en miljökonsekvensutredning och en urvärdesinventering görs.
  • För att bevara en del av hälsovärdet bör det vara ett krav i Start-PM att en del av skogsremsan bevaras utmed hela sträckans bredd. Dessutom, bör det vara ett krav i Start-PM att en barnkonsekvensutredning görs som även inkluderar hälsokonsekvenserna. Vikten av barnperspektivet har även lyfts fram av majoriteten i samband med Exploateringsnämndens markanvisningsbeslut.
  • För att inte förvärra den infrastrukturella situationen mer än nödvändigt bör antalet nya bostäder begränsas så att trycket på skolorna ökar på ett sätt som är hanterbart, samtidigt som man begränsar risken att smittrafiken tar sig ut på smågatorna. Dessutom bör en trafik- och kommunikationsutredning göras för att belysa konsekvenserna ur ett trafikperspektiv (köbildning, var trafiken kommer flöda, hur kommunaltrafiken ska fungera, olycksfallrisken). Vidare anser vi att det bör vara ett krav i Start-PM att en skolsituationsutredning görs för att fastställa om skolorna i Trädgårdsstaden räcker till. 

    Sammanfattningsvis, föreningen Värna Trädgårdsstaden i Västerled vill därför i första hand att Stadsbyggnadsnämnden beslutar att helt avstå från att bebygga Västerledsskogen och i andra hand beslutar om fortsatt detaljplanering i enlighet med de tre förutsättningarna nedan samt att de ovan listade utredningarna genomförs:

(1) bevara en smalare skogsremsa utmed hela sträckan mellan den nya bebyggelsen och befintliga småhus,

(2) respekteraTrädgårdsstadensbebyggelsemönsterprincipsåattdenya flerfamiljshusen får samma placering (bl.a. avstånd till befintliga småhus) och proportioner (bl.a. höjd) som befintliga flerfamiljshus i Trädgårdsstaden har, och

(3) som konsekvens av de två första förutsättningarna att minska ambitionen vad gäller antalet bostäder till ca 100, på så sätt skulle man kunna bevara i alla fall en del av de viktiga rekreations-, miljö-, hälso-, infrastruktur-, och inte minst Trädgårdsstadens unika kulturvärde.  

3. Brommas bidrag till nybyggnation

Sedan 2010 har Bromma, som en av 14 stadsdelar i Stockholms, ensam stått för 15% av alla nybyggda lägenheter i Stockholm. Totalt byggdes 2010-2014 3021 lägenheter i Bromma. Det motsvarar 40 lägenheter per 1000 invånare jämfört med 21 lägenheter per 1000 invånare i Stockholm i snitt. I Bromma byggs alltså 2 gånger fler lägenheter per person än i resten av staden. Ingen annan stadsdel har bidragit med så många lägenheter 2010-2014. Även i ett längre perspektiv har Bromma vuxit snabbare än Stockholm med en befolkningsökning om 25% att jämföra med Stockholms om 18% under 10-års perioden 2006-2015. Källa: Stockholms stad.

Framöver planeras det redan för ytterligare 4200 lägenheter vid Brommaplan och man fortsätter att bygga i Nockeby, Nockebyhov, Beckomberga, Mariehäll, Annedal, Traneberg etc. Alvik och Ulvsunda är dessutom angivna som särskilda utbyggnadsområden i Stockholms översiktsplan Promenadstaden, förmodligen med ca 5,000-10,000 ytterligare lägenheter, dvs totalt tillkommer ytterligare 10-15,000 lägenheter i Bromma. Bromma har alltså redan och kommer fortsättningsvis att bidra betydligt mer än sin andel till nybyggnationen.

Att då ytterligare förtäta i Bromma i ett både miljömässigt och kulturellt värdefullt område och samtidigt förstöra stora kultur-, rekreations-, miljö-, hälso- och infrastrukturella värden för de redan boende, framförallt för barn, framstår som ogenomtänkt. 

4. Västerledskogens unika rekreationsvärden

Till skillnad från separata gröna små lundar, ingår den markanvisade skogen i en sammanhängande 100-årig tallskog som sträcker sig från Mälarparken/Ålstenskogen i söder, via Storskogen, Nyängsparken, den markanvisade skogen, Skidbackeskogen, till dammarna i Olovslund. Det är alltså en sammanhängande gammal skog som har ett särskilt högt rekreationsvärde för de boende, då det möjliggör långa skogspromenader. Ett kort besök räcker för att se de upptrampade stigarna och möta en strid ström av joggare, hundägare och barnfamiljer. Detta är även markerat i Stockholms Biotopkarta, se nedan, från DP 2009-19951- 52 ”Detaljplan för del av Ulvsunda 1:1 vid Västerled.” 

 

Den markanvisade skogsremsan varierar i bredd från 20-70 meter. På de smalaste delarna av sträckan är det inte möjligt att bygga och samtidigt bevara ett promenadstråk, se Folkhems förslag där hela skogspromenadstråket öster om Nyängsvägen ersätts av hus. Därmed bör dessa delar av sträckan utgå från den vidare detaljplaneringen. Detta gäller generellt hela sträckan öster om Nyängsvägen, samt på en del av Nyängsvägen. Framförallt gäller detta framför adresserna Nyängsvägen 110, 112, 114 samt Nyängsvägen 98, 102, 104. 

5. Trädgårdsstadens unika kulturvärden och bebyggelsekaraktär

Trädgårdsstaden är en hundraårig kulturmiljö, där tanken är att villor och tomter ska förenas på ett integrerat sätt med skogsnatur och parker. Trädgårdsstaden i Bromma är internationellt skyddsklassad av TCPA, Town and Country Planning Association i England, som rankar den som unik i ett internationellt perspektiv. Sedan ett antal år försvinner parker och skogar i Trädgårdsstaden, t.ex. ca 120 lägenheter i nya Stora Mossen området i början av 2000-talet, ytterligare ca 120 lägenheter i Skidbackeskogen på norra sidan Västerled och nu 300 lägenheter på södra sidan Västerled – allt inom en 500 m radie. Att göra ytterligare ingrepp i exakt samma område är inte möjligt utan att göra kraftigt våld på Trädgårdsstadens karaktär.

Med hänsyn till Trädgårdsstadens unika kulturvärden anser vi att Stadsbyggnadsnämnden bör besluta att inte bebygga den markanvisade skogen och inte påbörja detaljplaneringen.

3.1 Hur Trädgårdsstaden är planerad

En viktigt arkitektonisk/stadsplaneringsprincip i Trädgårdsstaden är att man separerat bebyg- gelseårsringar (byggnation från olika decennier eller formspråk) med hjälp av gröna kilar eller bredare gator. T.ex. i kartan ovan utgör den markanvisade skogen en gräns mellan Trädgårds- staden och Smalhusstaden i Abrahamsberg. Skogsremsan strax söder om den markanvisade skogen utgör på samma sätt en gräns mellan 1920-tals och 1930-tals småhus bebyggelse. Vik- ten av denna princip lyfts fram av Stadsbyggnadskontoret, se Utställningsutlåtande web dnr 2009-19951 från 2014-08-21

” Översiktsplanen identifierar en målkonflikt i att nya stadsmiljöer riskerar att komma i konflikt med värdet av större sammanhängande grönområden och tydliggör att även det kulturhistoriska värdet av tydligt avgränsade stadsdelar måste beaktas... Genom natur- marksstråket söder om Västerled kommer Ålsten [Trädgårdsstaden] även fortsättningsvis att vara tydligt avskilt från Abrahamsberg [Smalhusstaden]”. 

3.2 Trädgårdsstadens typiska bebyggelsemönster

En andra viktig arkitektonisk/detaljplaneringsprincip handlar om Trädgårdsstadens typiska bebyggelsemönster vad gäller storlek på bebyggelsen och dess placering. Stadsbyggnadskontoret skriver i Start-PM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-19951-54

”Stora Mossen och Äppelviken [och även Ålsten] klassas som trädgårdsstad och beskriver att det sammanhållna gaturummet är särskilt viktigt och att husens gruppering i tydliga mönster är avgörande, ofta med tätare bebyggelse kring små torg.”

Vid samtliga befintliga torg i Trädgårdsstaden (Västerledstorget/Alléparken, Ålstensgatan, Smedslättstorget, Höglandstorget, Nockeby torg) ligger 2.5 våningshus från 1920-talet. Det faktum att man planerar 4 våningshus bryter alltså bebyggelsemönsterprincipen.

Dessa 2.5 vånings flerfamiljshus har trädgårdar bakom husen som gränsar till villaträdgårdar. Typiskt avstånd från villafasad till flerfamiljshusfasad är ca 50 meter. Där avståndet är som kortast är det ca 25 meter, oftast vid en enskild villa. Då skogsremsans bredd bara är 20 meter där den är som smalast är det omöjligt att bevara denna princip om hela sträckan bebyggs .

Notera att man behöver en remsa som är 40-50 meter bred för att behålla bebyggelsemönsterprincipen räknat på storleken av befintliga flerfamiljshus (Västerledstorget och övriga torg i Trädgårdsstaden) och deras placering: 10-15 meter breda och 15-20 meter långa hus med långsidan mot gatan som står ca 5-15 meter från gatan med en rad av träd mellan hus och gata och har en ca 15-20 meter bred trädgård bakom huset, det vill säga en total bredd om 40-50 meter krävs. Till och med i det betydligt tätare bebyggda nya Stora Mossen området från 2000-talet är flerfamiljshusen närmast villabebyggelsen endast 3 våningar höga och det är minst 20 meter från flerfamiljshusens fasader till villa/parhusfasaderna, se bilden nedan (hus med svarta tak är flerfamiljshus, hus med orange tak är villor/parhus). Inte ens där har man alltså brutit mot principen. 

 

Vikten av att bevara denna princip har Stadsbyggnadskontoret själva lyft fram när de motive- rat de nya 4-våningshusen på norra sidan Västerled med att de ligger på Smalhusstadens sida om Västerled samt vid foten av det betydligt högre Skidbackeberget som de förhåller sig till. Detta till skillnad från 3 våningshusen från 2000-talet på östra sidan Nyängsvägen, se bilden ovan, som förhåller sig till plattare mark och ligger i Trädgårdsstaden och i anslutning till 2 plans parhus/villor. Samt när de motiverar de nya 2.5 våningshusen vid Koltrastvägen med att de ligger i anslutning till befintliga 1-1.5 våningsradhus samt befintliga 2.5 våningshus, samt i Trädgårdsstaden. 

6. Västerledskogens unika miljövärden

Regeringen har bestämt att ”senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avvägningar.” I Stockholms Miljöprogram 2012-2015 står ”Stadsbyggandet bör...ta hänsyn till förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.” Även i ”Promenad- staden Översiktsplan för Stockholm” lyfter man fram vikten av att “Värna och utveckla sta- dens ekologiska infrastruktur...kärnområden, spridningszoner och buffertzoner ska värnas och utvecklas.. Förlorade ekologiska värden av särskild betydelse ska kompenseras.”

Calluna AB genomförde 2014-2015 en kartläggning åt Stadsbyggnadskontoret av ekosystem- tjänster i Stockholms stad där det tydligt framgår att just Ålstenskogen/Storskogen /Nyängsparken och vidare mot Skidbacken och Olovslundsdammen utgör en, ur ekosystem- tjänsteperspektiv, viktig sammanhängande gammal barrskog med hundraåriga tallar där många känsliga djurarter är etablerade. Därmed en typ av skog som inte går att kompensera för.

Spridningsvägen utmed södra Västerled är viktiga för alla djurarter men särskilt för groddjur, även då förmodligen för den EU-skyddade jättesalamandern (ett av största bestånden står att finna i Olovslundsdammen ca 100 meter nordväst om det markanvisade området och jättesa- lamandern rör sig inom en 1 km radie – vilket innefattar hela den markanvisade skogen). Spridningsvägarna för groddjur är kartlagd av Stockholms Miljöförvaltning, se kartor nedan.

 

Det finns t.o.m. en potentiell reproduktionslokal i det markanvisade området strax öster om Orrspelsvägen! 

Stadsbyggnadskontoret har själva påpekat att den markanvisade skogsremsan söder om Väs- terled är en viktig spridningszon, se UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE DNR 2009-19951, 2014-08-21:

”Det aktuella planområdets västra del [norra Västerled strax väster om Västerledsron- dellen] kan utgöra en del av en betydelsefull spridningszon för barrskogslevande arter och för groddjur. De barrskogslevande arterna bedöms inte påverkas väsentligt av för- slaget, då denna spridningszon huvudsakligen ligger söder om Västerled.”

7. Västerledskogens unika hälsovärden

I ”Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm” kan man läsa “ Vegetationen hjälper till att rensa luft och vatten, dämpar störningar och erbjuder avkoppling” och SMHI anger i en studie från 2011 att ”Även de största kommunerna i Sverige... klarar inte idag de riktvärden och gränsvärden för luft som är satta S 2010 . lera tusen människor bara i Sverige dör en för tidigdödpågrundavluftföroreningar vilketledertillstorakostnaderförsamhället.”

Den markanvisade tallskogen bidrar på ett substantiellt sätt till de boendes fysiska och psykologiska hälsan. Det handlar både om den stressreducerande effekten, samt tallskogens skyddande effekt mot luftpartiklar och avgaser från Västerled. Just gammal tallskog har en extra god effekt på luftkvalitet.

8. Västerledskogens värde för barnen

Västerledsskogen används flitigt av närliggande förskolor, skolor, scouter samt av barnfamiljer för lärande, upptäckter, naturupplevelser, utflykter och lek. Idag har (Stora Mossen området från 2000-talet) eller ska (Skidbackeområdet, Stora Mossens backe) gammal tallskog försvinna i direkt anslutning till den markanvisade skogen. Vikten av barnperspektivet har lyfts upp av S, MP, V ledamöter i Exploateringsnämnden i skrivelsen i samband med markanvisningen: ”I planprocessen behöver ett helhetsgrepp tas om gaturummet för att sänka hastigheterna på vägen samt värna barnperspektivet så att gång- och cykeltrafikanter prioriteras.”

9. Trädgårdsstadens infrastrukturella värden

Trots att Bromma bidragit mer än andra stadsdelar till Stockholms nybyggnation har nästintill ingenting gjorts åt infrastrukturen i Bromma.

Trafiksituationen är idag oerhört ansträngd på Västerled då den används som smitväg för bilister från övriga Västerort. Detta har ökat signifikant de senaste åren p.g.a. trafiksituationen vid Brommaplan som redan 2012 var Stockholms värsta trafikstockningspunkt, och siffran från början av 2000-talet om dryga 5000 bilar per dygn på Västerled torde vara helt förlegad. Idag kan det ta 20-30 minuter att ta sig 0,8-1,2 km från Västerled till Drottningholmsvägen med buss eller bil. Med den redan beslutade nybyggnation i Bromma, bl.a. ytterligare 4200 beslutade nya bostäder vid Brommaplan, och längre ut i Västerort, samt öppnandet av Förbifart Stockholm 2023 (Söderorts bilister kommer ta vägen över Brommaplan till Solna/Sundbyberg enligt Trafikverket) kommer trycket på Brommaplan och därmed smit- trafiken via Västerled att öka dramatiskt till fullständigt ohållbara nivåer. Därmed kommer smit-trafiken tvingas ut på de smala smågatorna, varav flertalet är utan trottoarer eller med knappt 1 meter breda trottoarer, och där sikten döljs av buskage och träd, och där barn och vuxna cyklar och promenerar idag. Dessutom kommer avgaser och partiklar i luften öka dramatiskt vilket ställer ännu högre krav på en skyddande skogsbarriär.

Vidare är skolorna och idrottsklubbarna i Trädgårdsstaden fulla redan idag. Skolorna fylls på från vattnet och uppåt. Barn som inte får plats i skolorna i Smedslätten/Ålsten/Äppelviken hamnar i skolorna i Alvik/Olovslund/Abrahamsberg. När dessa är fulla sänds barnen vidare till Nockebyhov/Blackeberg/Norra Ängby. Vi kan räkna med att bostäderna kommer locka till sig barnfamiljer. Med 420 (120 taget beslut, 300 som nu är på förslag) nya bostäder kan vi räkna med minst så många nya skolbarn. Dessa barn finns det inte plats för i skolorna.

10. Politikernas önskemål inte fysiskt genomförbart samt en målkonflikt

I underlaget till Exploateringsnämndens markanvisningsbeslut skrivs ” Målsättningen är att göra om Västerled till en grön trädgårdsgata med hjälp av gatuliv samt en stärkt grön karaktär.” Vidareskriveri V, S, MP:  ”Enförutsättningförexploateringenärsåledesatti planprocessen identifiera och utveckla Västerleds gröna kvaliteter samtid igt som mötet med gatan stärks.”

Att bygga 200-300 lägenheter och förskolor samt butiker utmed södra Västerled där norra sidan bebyggts med ca 150 lägenheter på 2000-talet och det dessutom redan tagits beslut om 120 lägenheter på norra sidan och samtidigt påstå att man vill ”utveckla Västerleds gröna kvaliteter” är omöjligt, och därmed rakt oärligt, då enda sättet att bygga 200-300 lägenheter är att radera samtliga gröna kvaliteter i form av en 100årig tallskog.

Och om man bortser från ovan räcker inte ens sträckan till för att åstadkomma de 200-300 lägenheter som man nu föreslår, knappast ens om man väljer att förstöra samtliga kultur-, miljö-, rekreations-, hälso- och infrastrukturella värden.

3-våningshusen utmed Nyängsvägen strax norr om Västerledsrondellen rymmer idag 6 lägenheter. Husen är 19 meter långa, 12 meter breda, avståndet mellan husen är ca 12 meter. Vid Västerledstorget står 2.5-vånings flerfamiljshus från 1920-talet. Dessa är 15 meter långa förutom ett hörnhus, 13 meter djupa och de står på 18-20 meters avstånd från varandra.

Vi kan alltså utgå från att 200-300 lägenheter och förskolor och butiker kräver 35-55 tre- våningshus, 50-75 tvåvåningshus och 25-40 fyravåningshus. Var och en av dessa byggnader kräver en sträcka om ca 35 meter och tillsammans kräver de alltså en sträcka om 0,9-2.6 km beroende på höjden och antalet lägenhet. Även vid fyravåningshus behövs 1.4 km sträcka för att åstadkomma 300 lägenheter, vilket är 400 meter längre än den markanvisade sträckan om 1 km. Och då har vi inte ens räknat med att förskolor ska ha en skolgård, eller butiker en parkeringsplats för kunder. Det vill säga inte ens om man bebygger hela sträckan med fyravåningshus ryms 300 lägenheter.

Med andra ord är målet inte genomförbart!

Skulle man ändå vilja bygga är det viktigt att antalet lägenheter ligger i linje med det som rent fysiskt kan få plats givet att man samtidigt gör ett minimum för att värna Trädgårdsstadens karaktär (byggnaders höjd, proportioner, bebyggelsemönster, avstånd till småhus) och övriga värden såsom miljö, hälsa, och rekreation.

Dessutom ställer vi oss undrande till förslaget att inkludera kommersiella lokaler i bebyggelsen då Stadsbyggnadskontoret i UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE DNR 2009-19951 2014-08-21 skriver ”Med nuvarande omgivningar är underlaget för handel och andra urbana funktioner begränsat inom planområdet och tillkommande centrum funktioner bör lokaliseras på ett sätt så att det stöd- jer de befintliga torgen i trädgårdsstaden och lokala centrum i Abrahamsberg.”

________________________ 

Utlåtande från Stockholms Naturskyddsförening

"Stockholms Naturskyddsförening har varit ute och inventerat i Västerledsskogen som blivit föremål för markanvisning och nu ska tas upp för StartPM. Det råder ingen tvekan om att kommunen har prickat rätt här vad gäller sin klassning av ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område. 

Vi har gjort fältbesök i skogen under 2 dagar och kan hittills konstatera följande: 

Skogen innehåller många gamla träd, stående döda träd, liggande träd vilket signalerar att detta är en skog som till stor del har höga naturvärden
  • Många olika arter har påträffats som på olika sätt indikerar skyddsvärda livsmiljöer. Här ingår rödlistade arter på flera träd (och fler kan komma till) och fridlysta arter som fladdermöss. 
  • Stort inslag av lövträd, där även ädellöv som ek, alm, ask och lönn finns. 
  • Små kärr som är olika blöta under året berikar skogsmiljön
  • Flera träd med bohål (håligheter) har konstaterats vilket är gynnsamt för fågellivet och fladdermöss. 
  • Fina hällmarker med slipade hällar där tallar växt sig mycket gamla, flera av tallarna är 200-250 år, någon tall är sannolikt äldre än så. 
Det finns dessutom höga sociala/rekreativa värden i Västerledsskogen då skogen används dagligen som skolväg för barn som hellre går/cyklar på den lilla skogsvägen än längs med stora vägen (Västerled). Joggare/motionärer och hundägare ser Västerledsskogen som sitt vardagsrum. Förskolor tar barnen hit till skogen och flera platser där barn lekt går att se. Således är det tveklöst så att Västerledsskogen används."